LAS PYRAMIDES APARTEMENTES (China Town)

Första natten delade vi lägenheten med Kent och Anette i Kenrix och deras förtjusande charmtroll, Casper. Det visade sig att deras historia kring bokningen överensstämde med vår. Strul, strul, strul. Som om allt sköttes av en slumpgenerator. Precis som vi var de beredda att hoppa av spektaklet. Och precis som vi var de (innan de tog tag i saken själva) bokade från Arlanda.
Öh, nämnde jag att de är skåningar och att till och med jag (som är helt befriad från lokalsinne) fattar att Kastrup vore det naturliga valet?

Kent och Anette var guld värda och delade med sig av sådant de luskat ut under sin vistelse. Då vi kom visste vi i stort sett inget mer än vad rara Lena PÅ berättat. Tack vara henne hade vi den absolut viktigaste detaljen med oss… ÖRONPROPPAR!!
Lägenheten i tre etage, ligger precis vid två stora nöjescentrum, Veronicas och Starco.
Utdrag ur Berlitz reseguide om Kanarieöarna: ”Den mest välförsedda nöjesgatan är Veronicas, med runt 100 barer och klubbar som inte ger upp förrän i gryningen.”



Jag kan avslöja att som gryning räknas 06.00. Moahahahahaha… och där bor jag
Fast festligast av allt är att när discoteksgästerna går hem, så kommer byggnadsarbetarna (Alla är unga och har magrutor,)



Min privata teori är att killen som ligger nedanför vår balkong, blev galen av det ständiga oljudet och gjorde processen kort.



Boendet är med andra ord inte direkt ultimat för slitna stämband som behöver viss sammanhängande vila för att orka, eller för skribenter som planerat koncentrerat arbete utan störande moment. Alla sådana tankar är bara att glömma. Men ser man bortom Veronicas, så har vi faktiskt havsutsikt, och det är onekligen rätt coolt.

Lägenheten är dansbandsspartansk. Lena PÅ lyckades dock skrämma bort de flesta kackerlackorna. De vi sett bor på lilla toan nere och den är så yaaaakig att dörren ändå hålls hermetiskt tillsluten. Eller, så hermetiskt tillsluten som den spanska byggnadsstandarden tillåter. Ytterdörren är väl t ex inte helt måttanpassad.



Internet och tv, finns givetvis inte. Och bland alla stenhus lyckas jag inte ens snika på någons trådlösa uppkoppling. Snacka om FB-abstinens!

Bokaren hade, efter många om och men, informerat om att det fanns både sängkläder och tvättmaskin i lägenheten. Jorå… så att…
Det FINNS tvättmaskin. Men ingen har vågat använda den då luckan är trasig och det är oklart om den ens är inkopplad.



Det FINNS sängkläder. Sort of. Det ligger oidentifierbara trasor i skrynkliga högar lite här och där i lägenheten. Jag har ingen aning om huruvida de är rena eller inte, men jag anar att jag sover på tygstycken innehållande bakterier stora som dinosaurier och att jag bör doppa hela mig i Klorin då vi kommer hem.




Men… vi har havsutsikt!